Kosttillskott kan hjälpa dig att hantera dina hormoner!

GD Star Rating
loading...

Hormoner består egentligen av proteiner som tillsammans med enzymer reglerar kroppens funktioner. Vanligtvis skapar kroppen hormonerna själv men man kan även tillföra kroppen substitut om det skulle behövas. Hormoner transporteras genom kroppen via blodet. Det finns ett 50-tal hormoner, men nya upptäcks hela tiden.

Det är hormonerna som bestämmer över ämnesomsättningen, fettförbränningen och eventuell muskelökning. Man kan påverka hormonproduktionen i kroppen genom kosten, kosttillskott och fysisk aktivitet men även vårt mentala och känslomässiga tillstånd kan påverka hormonbalansen. Kroppen skall reglera hormonproduktionen och upprätthålla rätt hormonblans. Obalanser kan vara direkt farliga. Styrketränande som tar kosttillskott av testosteron kan till exempel skapa ett överskott så att kroppen helt slutar tillverka hormonet vilket kan leda till både impotens och sterilitet.

Insulin

Insulin produseras av bukspottskörteln. Detta hormon är det enda som kan sänka blodsockernivåerna men det hjälper även till att bygga upp muskler. Det är av denna anledning insulinet räknas som ett anabolt hormon. Det fyller även upp energidepåerna med fett och glykogen och hjälper till med fettförbränningen.

När blodsockret har sjunkit under en tid och man inte ätit något kommer det att till slut nå en lägsta nivå och signalera till kroppen att den behöver energi och det är då man känner sig hungrig. Bieffekter av det låga blodsockret kan vara att man blir trött, känner sötsug, bli irriterade och får koncentrationssvårigheter.

När man sedan äter så höjs blodsockret av glykoset i kolhydraterna. Insulin utsöndras eftersom glykoset har höjt blodsockret.  Insulinets uppgift är att signalera till musklerna att tillverka glykogen av glykoset. Musklerna lagrar sedan glykogenet i energidepåerna. Kroppen kan endast lagra mellan 1 200 och 1 600 kcal glykogen. Så vad händer om man äter mer kolhydrater än det man förbrukar plus det som kroppen kan lagra i sina depåer? Det kommer att lagras som fett. Man kan därför säga att insulinet stimulerar muskeltillväxt men för mycket insulin innebär ökad fettinlagring i fettcellerna.  Genom att äta långsamma kolhydrater undviker man de kraftiga insulinpåslag som snabba kolhydrater ger och minskar då risken att kroppen producerar så mycket insulin att det lagrar mer fett än nödvändigt.

Det finns även en risk om blodsockret sjunker för snabbt till en för låg nivå. Det som händer då är inte bara att man känner hunger och sötsug utan det kan orsaka trötthet, minskad koncentration men i värsta fall även darrningar och hjärtklappning. Detta händer oftast om man vid lågt blodsocker bara äter snabba kolhydrater som socker utan att följa upp med något mer matnyttigt. Det är nämligen så att om man har lågt blodsocker och äter snabba kolhydrater så kommer kroppen utsöndra insulin och blodsockret sänks igen och då till en ännu lägre nivå än innan intaget av de snabba kolhydraterna. Vid ett blodsocker fall  är därför viktigt att man följer upp de snabba kolhydraterna med långsammare för att bibehålla ett jämt blodsocker. I dessa situationer finns det även risk att det stressrelaterade och sockerhöjande hormonet noradrenalin utsöndras. Även hormonerna glukagon och adrenalin motverkar insulin.

Vid typ-1 diabetes producerar kroppen inget eget insulin och vid typ-2 diabetes är kroppen resistent om hormonet vilket inledningsvis betyder att bukspottskörteln försöker kompensera den upplevda bristen genom att producera mer insulin. Därför kan man se förhöjda nivåer av insulin då en person är påväg att få typ-2 diabetes.

Vill du inte missa våra produkttester? Se till att prenumerera på vår RSS feed!
GD Star Rating
loading...